Hörneå bys hemsida www.becken.se
Julotta i Grundsunda 2025
Under senare år ha Redaktionen firat mobil jul, med husbil, så kallad Jul-på-Hjul. Detta kan vara med eller utan ett specifikt mål, exempelvis en familjeträff.
Det är behändigt att parkera vid någon kyrka vars parkeringsplats plogas under julens högtider, inklusive julotta. I år behövdes ingen plogning, med ca 8 grader varmt på julafton.
Bild 1. Jul-på-Hjul, julaftons kväll.
Under 2024 besöktes Vännäsby för julafton och julotta. I år provades Grundsunda. Hemsidan har under sista tiden haft flera artiklar om kyrkor i närområdet. Här kommer således en till.
Att besöka kyrkor kan ses som återbäring på kyrkoskatten. Skribenten räknar sig till de profana besökarna. Om än så, är kyrkans budskap en grund för svensk kultur, tradition och historia, i alla fall under de sista 1000 åren vilket denna artikel tangerar. Våra svenska kyrkor utgör en stor kulturskatt och deras historia sitter i väggarna, bildlikt talat.
Bild 2. Klockstapeln i Grundsunda på julaftons kväll. Den byggdes 1794. Den är av så "bottnisk typ", gemensam för Norrlands kustland. Modellen har även tradition i den östra rikshalvan, med andra ord Österbotten i dagens Finland. Den bottniska typen kan liknas vid tre kuber staplade på varandra, byggnadstekniskt finurligt och stabilt. När man tänker på detta inses att många klockstaplar ser ut på detta sätt i norr.
Grundsunda kyrka refererades till i artikeln Julkonsert i Nordmaling 2025. Stenkyrkan anses byggd under 1300-talet, kanske även påbörjad under sent 1200-tal.
På en informationstavla i kyrkan (med text av Maria Gustavsson) berättas att Grundsunda nämns i skrift år 1298 då Ärkebiskop Nils Allesons visiterade bygden och att Grundsunda omnämns som ett eget pastorat redan år 1316. Möjligen fanns en träkyrka på 1200-talet.
Bild 3. Grundsunda kyrka är gammal med intressant gotisk byggnadsstil. Stjärnvalven är senmedeltida, från 1500-talets början från att tidigare haft ett innertak av trä.
Området är mycket intressant, tycker Skribenten. För den som är historiskt intresserad görs en utvikning i topografi och kultur. Är man inte intresserad föreslås bilder och bildtexter.
Nedanför kyrkan ligger Prästsjön, som då var en del av en havsvik. Havsviken eller sundet var grunt - förstår man av namnet "Grundsunda". På topografisk karta ses att Prästsjön ligger 7 meter över dagens havsnivå och förbinds med Bottenviken via en bäck som mynnar ut i "Fanbyviken". Om man med "grund" avsåg ett vattendjup av 1.5 meter blir det således in alles 8.5 meters landhöjning. Landhöjningen går allt långsammare sedan istiden för 10.000 år sedan, men som riktmärke kan 1 cm per år räknas. Med detta hamnar Grundsundas etablering vid 1150-talet. På informationstavlan i kyrkan berättas att namnet "Grundsunda" (De Grundasund) omnämns i skrift år 1314.
Området är mycket rikt på fornlämningar, från stenålder, brons- och äldre järnålder. På kartor ses en utsådd av rösen. Ett intressant berg strax norr om Grundsunda heter "Stavarhall". Här finns grottor att besöka, på egen risk. En stavhall ger annars associationer till en stavkyrka, eller en förkristen kultplats.
Mellan Stavarhallberget och Grundsunda kyrka finns även byn "Högen". Denna ligger i slutet av "Långsjön" och "Högssjön" som vardera ligger 14 respektive 15 meter över havet, och förbinds via en bäck som utmynnar i samma systems som Grundsunda mot Fanbyviken. Således låg "Högen" i botten av en mycket lång (8 km) skyddad havsvik. Högssjön förlorade sin förbindelse med Bottenviken ungefär år 500 efter vår tideräkning. Namnet "Högen" kan tala för en gravhög och att en dåtida hövding härskade i området. I byn finns även en fornlämning markerad på kartan som "Högens gamla tomt", detta på en liten höjd i området. Kanske bor det hövdingar kvar än idag?!
Havsviken som för 1.500 år sedan slutade i "Högen" slutar idag i en byn vid namn "Fanbyn". Viken i sig heter "Fanbyviken". Ortsnamnet "Fanby" härleds ur "Fornby", dvs gammal by. Det kan även vara så att viken givit namn åt en mer sentida by, en by som stegvis flyttas längre ut då viken grundas upp. I så fall skulle viken kallas den "Gamla viken" - "Fornviken" - "Fanviken" och kanske fått sitt namn långt tidigare även själva byn "Fanviken".
Området var strategiskt viktigt på olika sätt. Den smala och långa havsviken omgärdad av höga berg var lätt att försvara. För missionerande kyrkans män var området strategiskt för bygget av en kyrka på platsen för ett fornnordiskt maktcentrum. Kultplatser övertogs av kyrkan som ett sätt att neutralisera och fördriva gammal tro och kult. Gamla Uppsala är ett typexempel. Ett sådant förfarande skulle idag anses vara olyckligt och negativt.
Samma anses gälla den kristna julen som annekterade den forngermanska julen som tid för Jesu födelse. Istället för blot och annat blodigt firas en födelse. Tid för Jesu förödelse stadfästes först år 354 i den västromerska kyrkan till den 25:e december. Den östromerska (dagens ortodoxa) jul kommer lite senare efter nyår. Det finns mången tro och åsikt i dessa frågor, vilket inte utvecklas mer här.
Bild 4. Ett votivskepp i taket. Grundsunda kyrka byggdes utmed en lång och grund havsvik, därav namnet. Sjöfart och fiske var en del av bygdens kultur och utkomst. Skeppet förde tankar och böner till sjömän, varav många dog i havets djup.
Bild 5. Det finns mycket och vacker barock i kyrkan. Ångermanland hade en högkonjunktur i träsnideri, berättas om.
Bild 6. Exteriör fotad på Juldagen.
Bild 7. Redaktionskatten Tussilago brukar följa med i koppel och visa intressanta platser och dofter. Här tar hon igen sig och drömmer om alla vackra vyer och dofter.
Grundsunda, och byarna Godmersta och Högen måste utforskas mer. Mycket intressant.
Gott Nytt År
2026
Gunnar Engström, 2025-12-27
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se